onsdag 16 september 2009

Blandat

Nu var det väldigt längesedan jag skrev någonting. Men jag har helt enkelt glömt bort det.
Men nu har jag gott om tid eftersom jag är sjukskriven i tre veckor. Inte riktigt det jag vill men vad kan man göra.
Anledningn till detta är att jag hade ytterligare en opperation den 10/8. Jag tror att det blev min sjunde eller åttonde och jag hoppas att jag äntligen kan få slippa komma tillbaka till sjukhuset. Det har varit en väldigt störande och lång process med alla besked om att jag inte kommer ha någon hörsel kvar om jag inte oppereras. Men som sagt detta var troligen den sista.
Jag måste så klart också nämna att jag har förlovat mig med min lilla sötnos! Vi gjorde det på vår halvårsdag. Jag kan inte förstå att vi varit ihop så länge. Det känns som om vi träffades för bara några månader sedan och ändå känns det som om jag känt henne hela mitt liv. Det låter konstigt men jag är inte känd för att vara normal. Nu sitter jag och oroar mig till döds över henne. Hon är med några klasskompisar på en pub och hon mår verkligen dåligt. Det är i sånnahär tillfällen jag ångrar att jag inte fixat körkortet än. Det skulle också bli mycket lättare att ta sig till Torsås där vi övar med bandet. Nu har jag nog med motivation hoppas jag.
Jag börjar dock fundera på om jag inte borde lämna bandet. Men samtidigt så är det inget annat band jag vet som behöver en pianist för tillfället. Jag kommer spela med dom tills jag hittar några andra jag kan spela med.
Nu får jag bara göra det bästa av situationen.

måndag 25 maj 2009

Flykt!

Nu orkar jag inte mer! Jag kommer att sticka nu. Fly från allt och alla. Jag vet inte hur länge jag kommer va borta men det kommer nog va ett par dagar. Jag begär inte att någon ska förstå och jag vill inte att någon gör det heller. Ingen ska behöva lida på det sätt som jag har. Jag orkar inte mer. Jag orkar inte med all skit i denna världen men jag måste va kvar. Jag har hittat en sak att kämpa för. De enda stället jag kan få ro och kunna va mig själv utan att behöva oroa mig över att bli hånad, slagen och utfryst pga att jag vågar vara den jag är. Jag kommer aldrig kunna betala tillbaka för allt som du har gjort för mig. Jag vill ge dig allt men det känns som om jag inte lyckas med något. Jag är rädd för att såra dig eller ännu värre, förlora dig. Du är numera min enda anledning till att existera på denna koruppta plats. Värmen jag känner när jag är hos dig kan inte beskrivas i ord och lyckan i att se dig le går bortom männsklig fattningsförmåga. Jag vet inte vad jag ska säga. Allt verkar så meningslöst när jag inte är med dig sötnos. Jag måste gå nu innan någon kommer hem. Låt mig få leva!
Jag orkar inte mer! Jag önskar bara att fler kunde se med öppna ögon. Se hur världen egentligen ser ut och se att jag inte står lägre än alla andra. Lev så ni inte ångrar er och gör det ni vill! Man lever bara en gång på denna jord. Lev så att andra minns er.
Jag älskar dig mer än du kan ana Sofia och tack för allt du har gjort. Jag ska försöka betala tillbaka skullden någon dag. Jag lever bara för dig.

torsdag 7 maj 2009

MISSLYCKAD!

FAN!
Var för måste jag behöva stå ut med så mycket? Det är bara så va? Vissa måste lida för att andra ska lyckas. Jag har alltid hört på alla samtal i skolan om hur duktig jag är och att jag kommer få bra betyg. Men var för får jag då aldrig det? Har alla lärare så dåligt självförtroende så dom måste förstöra för andra eller är det så att dom bara ljuger för att päronen är med? I vilket fall som helst så hatar jag er alla. Nu menar jag bara de lärarna som jag haft så klart. Jag ska inte dömma er andra. Nu ska du inte tro att det är enda anledningen, onej. Jag vet inte vad jag ska börja med. Det finns så mycket som jag vill ändra på. Fast det kommer väll aldrig heller ske. Tänker du nu att jag är för negativtinställd så är du välkommen att testa mitt liv. Jag byter gärna ett tag. Men det kommer ju inte heller att hända. Det är antagligen bra att det är så. Men man kan ju inte sluta fundera på varför jag inte fick lyckas så bra som jag vill. En teori är att det måste vara jämnvikt. Om någon verkligen får alla sina drömmar att slå in så måste det väll finnas en stackare som inte får någon av sina i uppfyllelse. Enda problemet då är att om jag exempelvis blir känt med bandet jag spelar i så kommer jag förstöra för någon annan. Så därför vägrar jag tro på att det är så. Jag vet inte vad jag ska göra eller på vilket sätt längre men jag hoppas att jag för eller senare kommer på det. Men just nu hatar jag nästan allt och alla. Mitt liv suger verkligen nu men jag hoppas att det blir ändring någon gång. Troligen inte i morgon eller någon dag denna veckan men om jag har tur snart. Om du förstår mig och känner igen dig så vet då att jag lider med dig. Om du inte vet hur det känns att leva ett liv i skuggan av andras skinande framgångar så skatta dig lycklig. Det är en erfarenhet man inte vill ha.

tisdag 28 april 2009

Presentation?


Jag borde väll börja med att säga att om ni nu väljer att läsa min blogg är det upp till er. Jag hittar inte på något utan det jag skriver har hänt mig. Sen kan det nog komma några låttexter eller liknande men det kommer stå i så fall. Alla bilder är tagna av antingen mig eller min lilla älskling MiAOUWs.

Detta är då min första blogg så förvänta er inget underverk men jag hoppas att någon kan läsa den och känna tröst i att du inte är ensam.

Liten press då kanske. Jag heter Ammoroth och så är det bara. Jag har inte vuxit upp i de perfekta förhållanderna vilket du nog kommer att märka om du läser vidare. Jag älskar musik o film, avgudar natten och är helt förlorad i dig min lilla Miaouws! Jag bor i den ruttnande hålan som kallas Nybro o jag har bott där hela mitt liv.
Mitt liv är tämligen trist men jag kommer nog på något att skriva då och då.
Idag exempelvis skulle jag o min pappa åka till öppethus på ölands folkhögskola men så fort han kom innanför dörren och såg mitt halsband (det på bilden) så sa han: Det var det vidrigaste jag sett! Det där är inte min son!
Efter det gick han. Lite tråkigt om jag ska vara ärlig men om han känner så ska jag inte störa honom. Jag fattar inte varför han har såna problem med att jag är gothare. Är han rädd för mig eller får han bara dåliga associationer?
Jag antar att jag aldrig kommer få veta eftersom han troligen inte vet själv. Jag är dig dock evigt tacksam MiAOUWs. Du uppmutrar mig till att va så som jag vill.
Just det ja. Engelska NP idag. Den skriftliga delen. Tråkigt som fan men relativt lätt. Det gick väll ganska bra tror jag men det var inte den bästa uppsatsen jag skrivit.
Jag har inte så mycket att skriva om idag. Var mest arg på papp... Anders. Jag hoppas att han två döttrar inte sviker honom på det oförlåtliga sätt jag gjorde. Nu kan jag i alla fall tro att någon läser detta. Jag bryr mig inte om sympat eller liknande. Nej jag vill bara skriva ner det, känns så mycket bättre då. Jag vill ha en Leopardgecko.